Le Portail des Hommes Libres
Vous souhaitez réagir à ce message ? Créez un compte en quelques clics ou connectez-vous pour continuer.
-39%
Le deal à ne pas rater :
Pack Home Cinéma Magnat Monitor : Ampli DENON AVR-X2800H, Enceinte ...
1190 € 1950 €
Voir le deal

Lɛerbi Ǧemɛawi, seg tesbeddit Tiregwa, i Tiɣremt: « Asebɣes n leqdic aseklan s warrazen yefka-d igemmaḍ…».

Aller en bas

Lɛerbi Ǧemɛawi, seg tesbeddit Tiregwa, i Tiɣremt: « Asebɣes n leqdic aseklan s warrazen yefka-d igemmaḍ…». Empty Lɛerbi Ǧemɛawi, seg tesbeddit Tiregwa, i Tiɣremt: « Asebɣes n leqdic aseklan s warrazen yefka-d igemmaḍ…».

Message  Mhenni Mar 22 Mar - 18:39

Lɛerbi Ǧemɛawi, seg tesbeddit Tiregwa, i Tiɣremt: « Asebɣes n leqdic aseklan s warrazen yefka-d igemmaḍ…».


Ula deg yiẓeḍwan inmettiyen ur d-yesbanay iman-is ɣas ssnen-t medden d ameɣnas n tezwawt. Lɛerbi Ǧemɛawi (Maksen) d win iḥemmlen ad yeqdec war ma yeqqar-d “d nekk i d nekk”. Dɣa, deg Tesbeddit Tiregwa, deg uqerru-yis ameɣnas nniḍen Racid At Ɛli Uqasi, yezga yettḥebbir, iqeddec am tzizwit deg tefsut. Ilmend n useggas-a amaynut nefka-yas kra n yisteqsiyen, hatan wamek llant tririyin-is!


Tiɣremt: Ad nebdu ameslay ɣef yiqeddicen n Tregwa. Amek twalam ayen tga deg teɣzi n useggas yezrin n 2015?



Llɛerbi Ǧemɛawi: Leqdic n Tregwa deg useggas iɛeddan yella d amerkanti. Neṣsaweḍ ad nexdem ayen umi nezmer, imi isenfar i tmaziɣt llan aṭas maca d isenfaren iḥwaǧen tadrimt. Deg wayen yeɛnan asebɣes n tira, yal aseggas, netheggi-d amsizwer (timsizzelt) n tullisin mu nsemma Arraz Belɛid At Ɛli, nettak arraz n  wungal yufraren. Deg uḥric n usebɣes n yinelmaden n tmaziɣt, nefka taggazin i tlata seg wid  yeqqaren deg uswir wis sin n tesdawit n Tizi, Bgayet akked Tubiret. Nerna daɣen deg Kanada, nxeddem isaragen ɣef wayen yeɛnan tutlayt n tmaziɣt niɣ amezruy-is am Robert Hugh. Wa d amusnaw n tmurt n Galles i yessnen akken iwata timetti taqbaylit yerna yura fell-as sin n yidlisen. Deg uḥric n tẓuri, nexdem yiwet n tejmilt i Ɛassam Mulud, win yttɣennin zik <<Ay aqlalas>>, nessufeɣ-it-id seg tsusmi n 36 iseggasen, yusa-d yecna deg Munriyal.



Ad d-nuɣal ɣer yimsizwar n tullisin d wungalen. Ahat ad aɣ-d-tiniḍ acḥal n yimekkiyen i yettwajerrden abrid-a deg yal yiwen?



Amsizwer i warraz Belɛid At Ɛli, atan deg useggas wis 3, nessaram ad yidir  ugar n 100  yiseggasen. Aseggas n amenzu, llan 19 n yimekkiyen. Yerna ayen yessefraḥen llant 7 n tlawin i yettekkan. Akken teẓram, arraz yewwi-t Ḥusin Luni s tullist umi yeqqar « Sddaw n treccact ». Deg umsizwer n yilindi, ttekkan 14, ma d aseggas-a llant 16 n tullisin. Bɣiɣ kan ad smektiɣ belli mačči d nekni s yiɛeggalen n Tregwa i tent-yeqqaren akken ad nessufeɣ tin yelhan. Ala macci d nekni. Nekni netseggim tullisin, netterra-tent war isem, sin akkin netceyyiɛ-itent i wid i yettekkan deg tesqamut n tɣuri. llan deg 15 yid-sen, llan deg Tmurt, deg Fransa, waqila llan sin neɣ snat deg Kanada. Aṭas i aɣ-d-yeqqaren ayɣer ur d-tettbeyyinem ara anwi i yellan deg tesqamut-a, nekni ur nebɣ-ara akken ad teqqim temsizzelt tezdig. Ma dayen yeɛnan Arraz Racid Ɛellic n wungal yufraren, aql-aɣ deg useggas wiss sin. Nessaram ad yidir am Le Goncourt. Ilindi yewwit umyaru ameqran n teqbaylit Ɛmer Mezdad s ungal-is “Tettḍilli-d ur d-tkeččem”.  Ma  d aseggas-a llan 4 n yemyura i d-iceyyɛen ungalen-nsen. Yella udlis n Ɛmer Ulaɛmara, Timlilit deg 62 ; Tella teslit n uɣanim n Buxeṛṛub, Tella Tayri d teɣzent n Mennic, yella daɣen wungal n Mazri Ɛebri n twaɣit.  Neẓra aṭas n wungalen i d-yeffɣen aseggas-a, maca d imyura ara aɣ d-iceyyɛen idlisen-nsen, acku nekni ur nezmir ara, nebɛed.



Ur twalaḍ dakken Tiregwa tebda tettaweḍ iswi-s ma nwala amek yennerna deg wakud-a usnulfu aseklan?



Iɣaḍ-iyi lḥal belli nefka azal i tira n tmaziɣt (taqbaylit) yerna nefka azal i win i tt-yettarun. Akken yebɣu yili umdan iḥemmel tasekla, iḥemmel ad yaru ; Yeḥwaǧ asebɣes, Yeḥwaǧ win ara as-yinin yelha wayen txedmeḍ niɣ wayen turiḍ. Ma nerna-yas kra n tedrimt a lxir a tafat. Ahat ad yesɛu s wacu ad yessufeɣ adlis-is. Neẓra tutlay- nneɣ tettwaḥqer, ur tettak ara aɣrum i win i tt-yesseqdacen. Ɣef waya, zemreɣ ad d-iniɣ belli d tidet, asebɣes n tira s warrazen yefka-d igemmaḍ, yesnerna tasekla-nneɣ, maca amecwar mazal ɣezzif. A win yufan yal tadukli tamaziɣt i yellan deg ddunit ad tesɛu Arraz-is. Tagi d tiɣri-w i tdukliwin iqeddcen ɣef teqbaylit s ccḍeḥ d tmeɣriwin ad fkent azal i tsekla, d ayen ara d-yeqqimen azekka, umma tameɣra, atan nezha ass-a, azekka ulac acu ara d-yeqqimen, ɣas nḥemmel akk zzhu.  Nzemmer, nekkni s Tiregwa, ad asen-nefk afus s tektiwin acku s tedrimt aṭas i nɛebba, nebɣa lukan ad fken afus i teqbaylit.



Nnig n yimsizwar, tessawlem i yiwen n usenfar n usuɣel n tmucuha tigreɣlanin. Acimi ulac ulama d yiwet n tiɣri i usnulfu n tmucuha-ya?


Tagi d tiɣri-w nekki, ur ẓriɣ ara ma zemreɣ ad tt-rnuɣ i Tiregwa. Ayen nebɣa d asnerni n tsekla n warrac imeẓyanen, din i tuḍen teqbaylit. Win yebɣan ad d-yesnulfu a lxir a tafat maca ur nezmir ad as-nini i yiwen snulfu-d, ahat ulac acu ara d-yesnulfu. Maca tisuqilin ad nerbeḥ akud, acku yeḥres-aɣ lḥal. Yerna ad nesserbeḥ arrac-nneɣ. Llant tmucuha timaḍlanin(universel) am tid n watmaten Grim niɣ Charles Perrault, s waya i nzemmer ad nerbeḥ ilmeẓyen-nneɣ. Akud ur yella ara yid-neɣ, tiɛerbubt tleḥḥu tɛedda tamacint, ɣef waya yewwi-d ad d-nawi ayen ḥemmlen ilmeẓyen, ama d isental n tsekla am Tayri (Arlequin), niɣ d les polars, la BD, tasekla igerrzen(fantastique)… Ama deg talɣa (La forme) n udlis, tugniwin d wunuɣen s yiniten yewwi-d ad ilint deg yidlisen n warrac imeẓyanen. Lemmer nesɛa tallelt deg Tregwa, ad nernu Arraz n udlis n yilmeẓyen (Livre jeunesse), Arraz n udlis n warrac imeẓyenen (livre pour enfants), acku d nutni i d llsas n tmaziɣt azekka. Ɣef waya ad greɣ tiɣri i tdukliwin i izemren ad slulent arrazen-a s lemɣawla.



Ur tettwaliḍ dakken yelha ma nefka azal i tsekla-nneɣ s tiktiwin-nneɣ nekni, ladɣa mi nettwassen deg umaḍal-a n tmiṭulujit!


Nniɣ-ak a Mass Mhenni, nzemmer ad nexdem aṭas n tɣawsiwin lemmer ad nger ifassen-nneɣ akk. Mačči ma yiwen yenna-d yelha waya, niɣ yessawel-d i tsuqqilt n kra n yidlisen belli ur yebɣa ara ayen nniḍen, niɣ yeḥqer tasekla taqbaylit. Ala,  deg usnerni n teqbaylit, yewwi-d ad nettasem tismin yelhan. Amek ? Ma tella tdukkla n Kanada tesɛa Arraz n tullisin, bɣiɣ tinna n Swiss ad tesɛu arraz n la BD s teqbaylit, tinna n Fṛansa ad tesnulfu arraz n tsuqqilt.  Nekk nniɣ-d yelha win ara yessuqlen timucuha-ya yettwassnen, bɣiɣ ad yili wayeḍ ad yessebɣes asnulfu, d tira n tmucuha n Leqbayel.



Temmeslayeḍ-iyi-d ɣef yisenfaren n twizi i yimyura-nneɣ i d-yettmagaren uguren akken ad ssiẓergen ayen ttarun. Nezmer ad nefhem belli ad tuɣal d lɛada sey-a d tasawent?



D tidet, tella tbezzart i yiwen n yilemẓi yettarun akken iwata, ayen nwala deg facebook. Yenna-d belli yura yiwen n wammud n yisefra, ungal akked yiwen n dlis n yiḍrisen maca tiẓrigin ur bɣant ara ad ten-id-ssuffɣen-t. Ihi neẓra tiẓrigin-a daɣen ur ttakent ara azref-is i umyaru, ulac la lkunṭra la kra. Ɣef waya, Sɛid Nat Mɛemmer yefka-d tikti n twizi. Tiregwa tella deg yiwen n leqdic d ameqqran ussan-nni, ur tezmir ad teṭṭef tiwizi-ya. Ihi nniɣ-as imi akka ad tt-nexdem s yisem-iw nekk. D ayen yessefraḥen, rran-d tiɣri seg tmura n ddunit merra. Sḥassfeɣ ɣef yinaẓuren (icennayen), ulac deg-sen win i d-yefkan duru, siwa Ɛli Ɛemran, yerna cennun akk ɣef tmaziɣt. Tura aql-aɣ nettraǧu tuffɣa n yidlisen s tedrimt n umyaru (compte d’auteur). Ur yeḥwaǧ ara tura tiẓrigin i yettawin kan isem. Ad as-nini i umyaru Salim Benxlifa : « Aql-aɣ nettraǧu idlisen-ik am wid yettṛaǧun tafsut deg Kanada ». Sey-a d asawen, ur ẓriɣ ara ma ad tuɣal d lɛada niɣ uhu. Yella yiwen n usenfar iwumi bɣiɣ ad nexdem tiwizi, maca ur ẓriɣ ara ma ad yeqbel. Wa d asegzawal N Kamal Buɛmara, A win yufan ad d-yettaffaɣ yal 2 niɣ 3 n yiseggasen. Ɣef waya, yelzem-as tarbaɛt n yiselmaden niɣ n yinelmaden ara ixedmen yid-s, netta ad  asen-d-yesskan abrid. Asegzawal mačči d ccɣel n yiwen n umdan, yiwen n wass ad yeɛyu.



Anda yewweḍ usiẓreg n tullisin i awen-d-ttceyyiɛen yimyura?



Atan nceyyeɣ i yiwen n uxxam n teẓrgin akken ad yessufeɣ ammud amezwaru n tullisin, win n temzizzelt tamenzut. Mazal nettraǧu tiririt-is. Ma d win n temzizzelt tis snat, atan netheggi-t, ussan-a ad ten-nceyyeɛ i yiwen n umaẓrag.
Tefkam taggara-ya azal n 600 n yidlisen i kra n tdukkliwin deg Uweqqas. Amek i d-tella tikti ed wacu d iswi-nwen?
Ahh yella waya, d yiwet n twizi i nexdem akken ad naɣ idlisen n teqbaylit i 4 n tdukkliwin deg temnaḍt n Uweqqas. Aṭas daɣen i yesḥassfen imi ur d-nuɣ kra n yidlisen n trumit. Nniɣ-asen nekk d taqbaylit i walaɣ tenṭer. Ma d tarumit tella Fafa, ma d taɛrabt yella udabu n Lezzayer. Nessaram idlisen-a ad ten-sersen deg leqhawi i wid yebɣan ad iɣer, acku ulac win yettruḥun ɣer temkarḍiyin n tdukkliwin.



Asteqsi aneggaru. D acu d tamuɣli-k ɣef usenseb n tmaziɣt?



Rǧu ad nwali, akken nessen adabu n Lezzayer, ma iserreḥ-d i kra n tmaziɣt akken ad t-ineɣ amek ilaq. Ilmend n lbaykut n tɣuri, yeslal-d le aseqqamu i usefcel n tmaziɣt, Mgal Brtv yeslal-d TV4 akken ad iɛerreb tamaziɣt, Mgal amussu n timunent yessenseb tamaziɣt. Yenwa ad yesseḥbes tikli n ugdud yeffuden tilelli. Deg tama nniḍen, ahat yelha ad nxeddem am yikabaren imselmen, « Ṭṭef ayen i d-fkan, tessutreḍ ugar ».
Tanemmirt a mass Lɛerbi. D acu d awal-ik n taggara?
Awal-iw aneggaru,  tanemmirt i wid akk iqeddcen deg tsekla n teqbaylit. Nessaram ad tennerni, ad tezdi lqedd-is am tsekla n tutlayin nniḍen deg ddunit. Tanemmirt i cekk daɣen a Mhenni i yettarun aṭas s teqbaylit, ssarameɣ ad tessiwḍeḍ ɣer lebɣi-k. Ahat yiwen n wass ad tili temsikent niɣ  rreḥba n yidlisen n tmaziɣt deg Muntriyal, ad aɣ-tiliḍ d inebgi. Teɣzi n tudert uɣmis n Tiɣremt.



Yella—yas-d wawal akked Mhenni Xalifi


Tiɣremt ass n 17 deg meɣres 2016

Mhenni

Nombre de messages : 10
Date d'inscription : 02/10/2011

Revenir en haut Aller en bas

Revenir en haut

- Sujets similaires

 
Permission de ce forum:
Vous ne pouvez pas répondre aux sujets dans ce forum