Le Portail des Hommes Libres
Vous souhaitez réagir à ce message ? Créez un compte en quelques clics ou connectez-vous pour continuer.
-40%
Le deal à ne pas rater :
-40% sur le Pack Gaming Mario PDP Manette filaire + Casque filaire ...
29.99 € 49.99 €
Voir le deal

Mbarek Gamar i Tiɣremt-La Cité « Tiddukla tadelsant Adrar n Fad, nezmer ad s-nsemmi tasdawit n teqbaylit... ».

Aller en bas

Mbarek Gamar i Tiɣremt-La Cité  « Tiddukla tadelsant Adrar n Fad, nezmer ad s-nsemmi tasdawit n teqbaylit... ». Empty Mbarek Gamar i Tiɣremt-La Cité « Tiddukla tadelsant Adrar n Fad, nezmer ad s-nsemmi tasdawit n teqbaylit... ».

Message  Mhenni Jeu 7 Jan - 17:06

Mbarek Gamar d yiwen seg gar yimedyazen iḥemmlen lasel akked uqeddic. Ilul ass n 07 furar 1961, di Tizi Wezzu, tamnaḍt n Micli. Tusa-d tegnit ad nesqerdec yid-s awal, nefka-s kra n yisteqsiyen, yerra-d fell-asen s ucmummeḥ. Aṭas n temsal iɣef i d-yeḥka, ad tent-afem deg tdiwennit-a.

Di tazwara ini-yaɣ-d seg melmi tettaruḍ tamedyezt, d wamek i d-yella waya ?


Send ad d-iniɣ seg melmi ttaruɣ tamedyezt, ahat ilaq ad d-mmeslayeɣ di tazwara ɣef wayen i yi-wwin ɣer tmedyezt neɣ d acu i d-yewwin tamedyezt ɣur-i, acku ar ass-a ur ẓriɣ ara ma d nekk i iruḥen ɣur-s neɣ d nettat i d-yusan ɣur-i ?, Cfiɣ amzun d iḍelli i tallit-nni ideg imeqqranen i d-nufa imir-n ttwalin ccna s tmuɣli tuzdirt (négative)  ulama nekkini yakan d ccnawi-nni n yicennayen iqburen, war ma semmaɣ-ten-id, i yi-ǧǧan ḥemmleɣ yakan tamedyezt acku d ccnawi yesnefsusiyen nnhati n tudert qessiḥen i yettidir umdan n tallit-nni, i d-yettawin ɣef lḥif, lɣerba d tudert n yal ass s umata…. Dɣa ccfiɣ akken d aleqqaq 09 neɣ 10 iseggasen di leɛmer-iw ɛerrḍeɣ akka ad bnuɣ imeslayen cennuɣ-ten am akken d tizlit, ɣas akken awal ur yeddi d gma-s. Dɣa asmi wwḍeɣ 17 iseggasen di leɛmer-iw, mi lliɣ ɣɣareɣ deg uɣerbaz alemmas di Micli uriɣ asefru amenzu s ddaw uzwel « Ssellṭan d wakli », d yiwen n usefru ɣef umerkanti iḥeqqren aẓawali.


Awi-yaɣ-d cwiṭ seg-s …


Hattan tseddart tamenzut deg-s :

Keççini maççi d sselṭan
Nekkini maççi d akli
Гas ma keçç d bu yimelyan
Nekk xusseɣ d aẓawali
Nekk d keçç ɣur-i yiwen
Gar-aneɣ amgared ur yelli
Ma yella teṭṭfeḍ igenwan
Serreḥ-asen ad d-ɣlin fell-i

Ihi, bdiɣ ttaruɣ tamedyezt seg useggas 1977, dɣa deg useggas-nni almi 1989 uriɣ ddeqs n yisefra ɣef tayri, tummast, ansayen, tajaddit d yisental-nniḍen icudden ɣer tmetti, ma deg 1990 almi 1999 ur uriɣ ara ula d yiwen n usefru acku lliɣ d axeddam di Tmenɣest (Tamanrasset) u tahregt din teǧǧa-yi. Ma di 1999 ar ass-a ur ḥbiseɣ ara tira n tmedyezt, ulac ahat yiwen wass ideg ur uriɣ ara xersum cwiṭ deg usefru, tuɣal tira n tmedyezt tezdeɣ deg yidammen-iw, am akken ara d-iniɣ daɣen d akken lliɣ ttaruɣ kan i tili, d amedyaz amuffir deg 1977 almi d dujember 2011.


D anwa asentel i tettaruḍ s waṭas?


Asentel iɣef uriɣ s waṭas d ayen icudden ɣer wansayen d tjaddit s umata, tummast d wayen yerzan timetti, d acu kan am yimedyazen akk-nniḍen, uriɣ ɣef ddeqs n yisental yemxalafen.



Acimi d winna i k-iḥuzan?



Uriɣ aṭas ɣef wansayen d tjaddit acku d aẓar n tummast-nneɣ , syinna yakan i d-nekka, deg yisefra i d-ttawiɣ ɣef waya ççuren d imeṭṭi d usḥissef ɣef yizuran ineggren yiwen yiwen, dɣa Mass Meḥruc Ḥasan asmi yeɣra isefra-inu isemma-yi Imesḥissef. Ma nniɣ-d iḥuza-yi usentel-agi acku cuddeɣ nezzeh ɣur-s u yal mi ara yenger kra icudden ɣer tallit yezrin ttḥulfuɣ d amur deg-i i ineggren, d abruy deg umezruy ideg ttekkiɣ i yettwattun, d tummast taqbaylit i yettfakkan cwiṭ cwiṭ.



Deg tmedyezt-ik nufa mazal teṭṭfeḍ deg uɣanib aqbur, ini-yaɣ-d  tkecmeḍ deg utrar daɣen?


D tidet, uriɣ ayen din s uɣanib aqbur acku d winna yakan i yes-s d-bdiɣ isurifen-iw imenza di tmedyezt u yes-s i d-ssefraɣ i teɣzi n waṭas n yiseggasen, maca seg 2011 ar da nerra-d tamuɣli ɣer uɣanib atrar d tmedyezt tatrart, aya segmi nettas ɣer tfaskiwin n tmedyezt ama deg Uqbu neɣ deg At Smaɛel neɣ anda-nniḍen, din yakan i d-nelmed aṭas n tɣawsiwin tatrarin icudden ama ɣer uɣanib ama ɣer tmedyezt s umata, u tajmilt ad tuɣal i yimedyazen ilemẓiyen i d-yewwin aṭas n umeynut i tmedyezt taqbaylit, ad d-bedreɣ kra deg-sen akka am Ḥusin Luni, Salim Benxlifa, Saleḥ Luni, Xeṭṭabi Ḥmed, Taɛerqubt Qasa, Mhenni Xalifi, Agcaryu Murad u ɣer tmedyazin anaf Salima Dali, Katia Tuwwat, Samira Mehdi, Salma Xabar d wiyaḍ-nniḍen… Am akken daɣen tajmilt ad tuɣal i tdukliwin tidelsanin i yettnaḍaḥen deg unnar akken ad tennerni teqbaylit d tmedyezt taqbaylit ladɣa tiddukla tadelsant Adrar N Fad i nezmer ad s-nsemmi taseddawit n teqbaylit…..



Asefru ɣur-k d acu-t?



Asefru neɣ tamedyezt ɣur-i di tazwara ad d-iniɣ d taẓuri u d taqacuct n wawal, d tameslayt-nni yemgaraden ɣef tinna n yal ass, asefru ɣur-i d aḥulfu-nni d-yettuɣalen d awal yessakayen win iɣeflen d win yegnen, d awal yesduqqusen tameẓẓuɣt yeɛɛuẓgen, d awal itekksen calwaw i tmuɣli yeddreɣlen, d awal d-yessekfalen lbaḍna yeffren, d tameslayt yezzuzzunen s wawal iweznen akked d tugniwin icebḥen tettwali-t tiṭ i d-yettmuqulen s daxel n umedyaz. Asefru yezmer ad yili d tarsast ijerrḥen am akken i yezmer ad yili d tajbirt n leǧruḥ. Asefru ɣur-i daɣen d aṭṭan war tujjya yettḥazen imedyazen.  S umata akka i ttwaliɣ anamek n usefru.



Skud d amedyaz i telliḍ, war ccek d imeɣri, d anta tamedyezt i teɣɣareḍ, i tḥemmleḍ daɣen?



Гɣareɣ akk timedyazin i d-ttafeɣ sdat-i, ɣriɣ aṭas n tmedyazin n 3 tutlayin i ttaruɣ (Taqbaylit, Taɛrabt d Tefransist), ɣriɣ tamedyezt n Ccix Muḥend Ulḥusin, Si Muḥ Umḥend, Lbacir Amellaḥ, Yusef Uqasi, Muḥ Saɛid Amlikec…. Niẓar Qebbani… Victor Hugo, Rousseau, De Lamartine, Baudelaire, Mallarmẓ… Ma d tamedyezt iḥemmleɣ aṭas d tinna i d-ṭṭḍeɣ di teqbaylit ladɣa tin n Ccix Muḥend Ulḥusin iwerrken d timsirin….



D anti tifaskiwin n tmedyezt ideg tettekkiḍ yakan?


Si dujember 2011 ar ass-a ttekkiɣ yakk di tfaskiwin n tmedyezt i d-ssuddsent tdukkliwin tidelsanin Itri n Uqbu, Adrar N Fad, Lbacir Amellaḥ, Smaɛil Azikiw, At Wasif, Imecddalen d kra n temliliyin n tmedyezt i d-yettilin si tegnitt ɣer tayeḍ di temnaḍin-nniḍen.


Nnig tmedyezt tettaruḍ ayen nniḍen ?


Nnig n tmedyezt ttaruɣ tasrit, xeddmeɣ daɣen tisuqqilin seg tutlayin n teɛrabt d tefransist ɣer teqbaylit.


Ahat tesɛiḍ isenfaren ɣer zdat ?


Гur-i ddeqs n yisenfaren, gar-asen ammud n isefra ara d-yeffɣen ɣur tezrigin TAMAGIT ma yebɣa Yillu di dujember 2015 neɣ di yennayer 2016 iwumi semmaɣ  « 99 D ASEFRU ». Am akken ɣur-i daɣen wayeḍ n wammud n tmedyezt yewjed yakan u ara d-sezergeɣ ahat di 2016. Ma deg yimal, aql-i daɣen deg ubrid n tira n wayeḍ wammud n tmedyezt s tesrit (poésie en prose), amawal n tmeɣrut taqbaylit, u deg yisenfaren yellan deg wallaɣ-iw mazal ur ten-bdiɣ ara : tira n tullisin, tira n yinzan s tmedyezt, asekles n CD n tmedyezt (en duo) d yiwet gar tmedyazin-nneɣ. Lebɣi d tebɣest llan, awi-d kan ad nedder ad yeɣzif leɛmer, u ad tili tezmert.


Tanemmirt a Mbarek Gamar ɣef tririyin-inek, rnu-yaɣ-d Awal n taggara...


Ad m-d-iniɣ tanemmirt tageɛmirt a Kaysa ɣef tdiwennit-agi d wazal i yi-tefkiḍ. Ssarameɣ afud igerrzen i yal yiwet d yiwen i iqeddcen deg unnar i wakken ad tennerni teqbaylit d yidles amaziɣ s umata... Tanemmirt i i Tiɣremt.

Testeqsa-t Kaysa Xalifi i Tiɣremt

Mhenni

Nombre de messages : 10
Date d'inscription : 02/10/2011

Revenir en haut Aller en bas

Revenir en haut

- Sujets similaires

 
Permission de ce forum:
Vous ne pouvez pas répondre aux sujets dans ce forum