Le Portail des Hommes Libres
Vous souhaitez réagir à ce message ? Créez un compte en quelques clics ou connectez-vous pour continuer.
Le deal à ne pas rater :
Console PS5 Digital édition limitée 30ème anniversaire : où la ...
499.99 €
Voir le deal

Aniwa i d Rehmani Sliman

3 participants

Aller en bas

Aniwa i d Rehmani Sliman Empty Aniwa i d Rehmani Sliman

Message  Zhafit Mar 7 Avr - 1:29

Aniwa i d Remani Sliman
(Tudert-is d wayen yura).
Asaray i d-yellan sγur Massa Aissou*
 
 
Awal γef yirgazen i yemmuten d win yuεren yerna qerriḥ-it s waṭas, imi deg wayen yerzan Imaziγen sumata,Leqbayel ladγa, siεzizen ayla-nsen, ttarran-asen tajmilt mi ara γiben γef wallen-nsen. Deg unamek-a i d-yenna Tahar DJAOUT mi d-yesmekta KATEB Yacin : « Il faut toujours se méfier des hommages post-mortem. »  Awal γef wid yecban Reḥmani Sliman yuεer ugar n wiyaḍ imi meḥsub ulac ayen yuran fall-as (anagar kra n imagraden deg uγmis anda i t-id-tesmekta temnaḍt-is), rnu γer waya ayen yura, ur yettwassen ara imi ur ten-yettaf yiwen (ulac tiẓri i asen-d-yeεεawden asufeγ). akken nebγu nemmeslay-d γef urgaz-a, ur nezmir i d-neqreɛ ayen akk yexdem deg tudert-is, ama deg uḥric n uselmed neγ deg tira, dagerruj ur nfennu.
 
Ilul Reḥmani Sliman deg 15 Furar 1893 deg taddart ‘‘Ansa’’, lεerc n Ayt Mḥend ‘‘Wad Mersa’’ (‘‘Aweqqas’’ n tura), Bgayet. Reḥmani d tawacult i yellan d tamrabeḍt, qqaren-as "At Mɛemmer". Tusa-d seg Leεzib U Mεemmer « Iḥeddaden, deg Bgayet. Tawacult-a tefrurex deg umkan umi qqaren tixerrubin (Ansa), tefka-d xemsa n twaculin timeqqranin yeṭṭfen deg wassaγ-nni n tirrubḍa ; gar-asent : Tawacult Mεemri, tawacult Salhi, tawacult Kandi, tawacult Rahmani d twacult Chirifi.
Sliman d mmi-s n Ɛmer n At Mɛemmer, d yiwen n uselmad n Leqran, dγa d netta i yesseγren mmi-s deg tazwara. At taddart xedmen deg-s laman γas d aberrani, yuγal d ameqqran n taddart.
Reḥmani yeγra deg yiwen n uγerbaz, win i wimi qqaren "Aγerbaz n teqcicin", d Irumiyen i yellan zik sγaren deg-s, dγa yeqqim yisem-is akken, d acu imir-a mačči ala tiqcicin i yeγγaren deg-s, d aγerbaz yezdin (deg arrac d taqcicin). Deg uγerbaz-a i yesγer Reḥmani sin n yiseggasen, yuγal yesγer deg At Ɛemrus seg 1910 ar 1917.
Mačči ala aselmed ay d iswi n Raḥmani, yuγ daγen abrid n tussna d leqdic ussnan, deg yiseggasen n 1936 ar 1940, yewwi-d sin n yigerdasen : agerdas n tutlayt tamaziγt akked ugerdas n tutlayt taɛrabt. D ayen i as-d-yeldin tiwwura akken ad yuγal d aselmad n tmaziγt akked taɛrabt deg uγerbaz alemmas n Buzerriɛa. Am waken daγ i yella d aselmad deg waṭas n tesnawiyin deg tmaneγt almi d aseggas n 1954.
Deg ubrid-a n tussna, yella iqeddec deg kra n tdukliwin, gar-asent :


Tidukla n umezruy n Lezzayer, s tefransist « Société historique Algérienne ».
Tiduka n Tmettiyin tussniwin n Tferka n Ugafa « La fédération des sosiétés savantes de l’Afrique du Nord »
Akked Umeqyas n tsekla tagraγlant « cercle de littérature international ».
Amussnaw-a mačči d tilin kan i yella deg tdukliwin-a, meεna yeḥḍer ula i temliliyin-nsent i d-yellan deg waṭas n tmura tiberraniyin :


Deg useggas 1939, yella deg "Venise" deg tmurt Ṭṭelyan, deg yiwet n temlilit n Tduka n Tmettiyin n Tussniwin n Tferka n Ugafa.
Deg useggas 1952, yella deg temlilit n Tdukla n Umezruyn Lezzayer deg "Vienne" n tmurt "Autriche".
Yella γef uqerruy n Tdukla n Umeqyas n tsekla tagraγlant.
 
Reḥmani Sliman ikemmel deg ubrid n tussna, deg ubrid n tiraγleft, yessaweḍ γer ugerdas n "doctorat" deg useggas 1954 deg tesdawit Aix Marseille, azwel n tezrawt-is : " Monographie de la commune mixte de Oued Mersa".
Argaz- a d win i d-yeǧǧan limara deg leqic ussna, isem yura s wureγ imi d ayen yura ara d-yeqqimen i tsutwin n wassa d tid n uzekka n Lezzayer, gar yidlisen i yura, neεlem yes-sen :


Tamwi n tiraγreft n tmetti γef At Mḥend n Uweqqas akked At Ɛemrus; s tefransist « Notes ethnographiques et sociologiques sur les Beni-Mhamed du Cap Aokas et les Beni-Amrous, Recueil de notes etde mémoires de la société archéologique, historique et géologique du département d constantine, deg useggas n 1933.
Ansayen n temnaḍt n Uweqqas, seg mi ara tili tmeṭṭut s tadist, talalit n lḍufa armi d azeyyen. S tefransist : « Coutumes kabyles du Cap Aokas. La grossesse, la naissance et la vie de l’enfant jusqu’à la circoncision, Société Historique Algérienne, Alger. Deg useggas n 1939.
Gar yimagraden i d-yessufeγ deg tallit-a, yella :


Ayyur mayyu γer Leqbayel; « Le mois de Mai chez les kabyles » deg useggas n 1935.
Zzwaǧ γer Leqbayel n Uweqqas; « Le mariage chez les kabyles du Cap Aokas » deg useggas n 1939.
Inebran deg Tmurt n Leqbayel. S tefransist imi d tutlayt s wayes yura «le divorce chez les kabyles » deg useggas n 1940.
Nnif γer Leqbayel ; « Le tir à la cible et la Nif en Kabylie » deg useggas n 1949.
- Leεwayed icudden γer tfunast d ugefki, s tefransist « Rites relatifs à la vache et au lait »
Ayen s wayes i d-yufrar leqdic-a, yenǧer-it-id ugar d tazrawt-is (thèse de Doctorat) i yekfa deg useggas n 1954 deg unnar n tiraγreft deg tesdawit n Aix Marseille, azwel-is « Monographie de la commune mixte de Oued Marsa. ».
Tajmilt n Sliman Reḥmani d wid i t-yecban d tameqqrant. Tixutert n leqdic-nsen tettban-d ladγa imi uran s tutlayt-nsen deg yiwet n tallit anida tagnit tewɛer aṭas, tamurt n Lazzayer tella gar yifassen n Yirumiyen yerna yal yiwen yettaru akken yufa, imir-nni ulac agemmay ara yezdin tira-nsen.
Idlisen n Reḥmani Sliman i yettwarun deg tegnit n ddiq, ass-a ulac-iten ula deg temkerdiwin, ala kra n yirgazen n temnaḍt n Uweqqas i t-yessnen uqbel ad yemmet i ten-yesεan, sεeddayen-ten seg ufusγer wayeḍ,ulac tiẓriyin i asen-d-yeεεawden asufeγ.
Amussnaw-a i d-yewwin deg useggas 1942 arraz ameqqran n tsekla n Lezzayer, d Mulud Ferɛun dγa I d-yulin yefka-yas-t, yettwattu ass-a. Aṭas n yimdanen ur nessin la tudert-is la idlisen i yura.
Reḥmani Sliman d amedya kan, wamma neẓra mazal llan wiyaḍ ; llan wid i wimi ulac idlisen-nsen, llan wid i wimi ulac ula d ismawen-nsen.
Deg useggas yezwaren tamettant-is, argaz-a n tussna yella yettheyyi-d kra n yiḍrisen ara yilin d tizmilin deg yisarayen uγur d-yettwanced, dγa ula d nitni llan-d γef tenmaḍt n Uwaqqas, d kra n yisafaren n wučči d wayen icudden γur-sen. Timlilin-a uγur d-yettwanced : tamezwarut deg Tokyo, tamurt n Japan ma d tis snatdeg Moscou deg tmurt n Rrus, ur asent-yeḥḍir ara, tezwar-d γur-s lmut.

Seg wasmi yensa deg 16 nunber 1964, ur d-yelli wawal fell-as s wudem unsib.


Dernière édition par Zhafit le Mar 7 Avr - 1:32, édité 1 fois
Zhafit
Zhafit
Admin

Nombre de messages : 13583
Date d'inscription : 26/04/2008

Revenir en haut Aller en bas

Aniwa i d Rehmani Sliman Empty Re: Aniwa i d Rehmani Sliman

Message  Zhafit Mar 7 Avr - 1:30

Ihi ass-a ma nebγa aẓar d tutlayt-nneγ ad ǧǧuǧǧgen, ilaq aɛiwed n usufeγ n yidlisen n Reḥmani Sliman d wid n wid akk i t-yecban akken ad ten-γren yilemẓiyen n wass-a, yerna ad ǧǧuǧǧgent temkerdiwin n tmurt-nneγ. D ta ay d tajmilt ara asen-nerr.
 


Ma nuγal-d s telqey γer wayen yura umussnaw-a, Ad d-nebdu awal dγa γef udlis-nni amenzu

Deg udlis-a, ameslay yella-d γef snat n tlufa timeqqranin deg tmetti n Leqbayel :

1. Isuḍaf s wayes tesselḥay tejmaεt taddart.

2. Beṭṭu n wakud ilmend n tfellaḥt d wayen icudden γer-s.

Deg uḥric amezwaru, Raḥmani Sliman yewwi-d 56 n yisuḍaf s wayes ileḥḥu lεerc n At Mḥend, d lεerc-ines, 27 yisuḍaf-nniḍen n lεerc n At εemrus, anda yesγer sa (07) n yiseggasen. Dγa, γef tezmilin-a, yenna-d s timmad-is : "Je me décide de faire paraitre une partie des notes ethnographiques que j’ai receuilis à Aokas où j’ai vu le jour et à Beni Amrous où j’ai débuté et éxcercé pendant 7 ans."

Deg yisuḍaf-a, ad naf amyaru yettmeslay-d γef wamek tettxeṭṭi tejmaεt win yettεeddan γef wayeḍ, amek i d-tettarra izerfan n win yettwaḥeqren d wamek i tferru timsal yellan berra i taddart. Iḍrisen n yisuḍaf-a llan-d s tmeslayt n At Uweqqas d tin n At εemrus, tedda-d ula d tasuqqilt-nsen s tefransist.

 

Deg uḥric wis sin, awal yella-d γef tfellaḥt, ama d aḍris yerzan taneqqist n Baba Furar; amek i d-yerḍel baba Yennayer ass γef baba Furar akken ad d-yerr ṭṭar γef taγγaṭ i t-iεuyren. Aḍris-a yewwi-t-id s tεemrusit, qqaren-as imezdaγ n tama-ya i wass-nni "Areṭṭal n taγγaṭ". Ama γef beṭṭu n wakud, amek i ttsemmin i teswiɛin n tfellaḥt ilmend n ubeddel n tegnawt, ayen yelhan deg yal taswiɛt d wacḥal yettilin wussan deg-s. Talliyin iγef d-yemmeslay Raḥmani Sliman, γas mačči s telqey, d ti :

1. Iɛezriyen (7 n wussan) :

- Yettiqsiḥ deg-s usemmiḍ.



- Ttawin-d medden akecrid i lmal-nsen deg wussan-a.

2. Timγarin (7 n wussan) :

- Lhant i wuẓi n texsayt n lmakla d tin n usendu.

- Telha i wuẓi n tbeḥyar.

- Dekkiren madden igran-nsen, kul tigert ad as-xedmen taceṭbubt n yilili d tayeḍ n uleẓẓaẓ.

- Deg wussan-a, qsiḥ lḥal.

- Medden ur xeddmen ara lγers.

- Ur tteẓẓun ara lebsel neγ afeqqus.

3. Lemwaleḥ (07 n wussan) :

- Aman-nsen diri-ten, ihellek yes-sen yiger.

4. Legwareḥ (07 n wussan) :

- Aman-nsen diri-ten, thellek yes-sen temγit n yibawen.

- Deg wussan-a, iṭeεεef lmal.

5. Swaleḥ (07 n wussan) :

- Aman-nsen, lεali-ten, ma tuta deg-sen, ad yili useggas yekmel, kullec iselleḥ deg-sen.

6. Imḥazen (07 n wussan) :

- Lεali-ten i umeyyel n ugrur d ččina.

7. Aḥeyyal n Meγres d win n Yibrir (16 n wussan) :

- Ussan-a lεali-ten I umeyyel d ufras n uzemmur.

- Lεali-ten i umeyyel n ugrur al ṭṭhur, s yin d asawen keččment sswayeε n diri.

8. Tifṭirin ( 07 n wussan) :

- Ussan-is diri-ten.

- Ma yekcem umdan γer yiger, ad yehlek yiger-nni.
Zhafit
Zhafit
Admin

Nombre de messages : 13583
Date d'inscription : 26/04/2008

Revenir en haut Aller en bas

Aniwa i d Rehmani Sliman Empty Re: Aniwa i d Rehmani Sliman

Message  Zhafit Mar 7 Avr - 1:30

9. Nnisan ( 07 n wussan) :

- Deg wussan-a ttekksen madden γef uqerruy-nsen akken ad bezgen.

- Aman-nsen ur sehlaken ara, ddawayen yes-sen.

- Aman n wussan-a, jemmεen-ten madden aseggas kamel, ttaken-ten I win ihelken, d ddwa.

- Ma tebzeg yes-sen nneεma tettili lbaraka.

- Ihellek yes-sen ddekkar, diri-ten i lγers.

- Yettεuk yes-sen lexrif.

- Diri-ten i umeyyel.

- Ma ur tewti lehwa deg wussan-nni, ad yeffeγ useggas diri-t.

10. Izegzawen (07 n wussan) :

- Zerrεen deg-sen ddra.

- Tteẓẓun deg-sen tibeḥyar, ifelfel d ṭumaṭic.

- Ttmeyyilen madden ccjer ameẓẓyan, igemmu yerna yettzegziw.

- Ayen yeẓẓa yiwen ad yezzegzew, ad yelhu.

11. Iwraγen (07 n wussan) :

- Tettmettat deg-sen nneεma, tettiwriγ imi tebγa ad teqqar.

- Ussan-is diri-ten i wuẓi.

- Ayen yeẓẓan, d ccjer neγ d lxeḍra, ad yewriγ.

- Ameyyel deg-sen diri-t, yesγaray aẓar n ccjer.

- Deg-sen ay tbeddu tmegra n tuga d yibawen.

12. Iquranen (07 n wussan) :

- Tettili deg-sen tmegra n temẓin.

- Ussan-is d lεali-ten.

Deg uḥric-a icudden γer tfellaḥt, Raḥmani yewwi-d awal ula γef kra n wansayen i d-yettilin deg wass n lεid ameqqran. D tafekka neγ d idammen n tesγit n lεid ara yemlen amek ara yeffeγ useggas-nni. Gar wayen iγer tterran lewhi, yella :



A- Idammen n tesγit

Ma yella idammen n tesγit n lεid berrjen, ad yeffeγ lexrif n useggas-nni lεali-t, meεna ma deg-sen aman, ad d-tewt lehwa deg lexrif n useggas-nni.



B. Taγrudt n tesγit

Ma taγrudt tayeffust n tesγit n lεid deg-s tineqqiḍin timellalin, ad yili udfel s lketra meεna ma tineqqiḍin-nni d tizeggaγin, ad yili ujrad deg useggas-nni. Ma deg-s tijumaε d timellalin, ad yili lhul deg useggas-nni.

 

Deg udlis wis sin Raḥmani Sliman yewwi-d awal s telqey γef Lṭufan segmi ara terfed yemma-s yes-s armi d ass n ṭṭhara.

Dγa uqbel ad d-nebdu ameslay γef wayen yellan deg-s, ad d-nebder ayen I d-yewwi fell-as George Hardy imi d-yenna : « Il a fait des études sur les coutumes kabyles et tout de suite on devine en lui un tempérament d’éthnographe, il va tout droit aux questions intéréssantes, il saisit les faits dans leur compléxité et conduit ces enquêtes avec autant de sûreté que de prudence. »

Deg tazwara n udlis-a Raḥmai Sliman yefka-d timental yeǧǧan Leqbayel ssiεzizen tameṭṭut ara yilin s tadist, ttqabalen lexber n tarrawt s lerḥ, gar-asent :



Imenγiyen i d-yettilin seg teswiεt γer tayeḍ gar wayen umi qqaren Lesfuf (agraw n leεrac yesεan assaγen n rrcil, idammen, tanezzut, lḥerma, nnif, atg), dγa imenγiyen –a gellun-d s txessart n lerwaḥ, tikwal yettaweḍ γer tnegrawt n yiwen n lεerc.

Sεaya n dderya d win ara yesǧehden tazmert n twacult, ladγa ma d lwacul, ad yettwaxdem lmelk-nsen yerna ad yeqqim gar yifassen-nsen (tadfert, lwert). Deg unamek-a, amyaru yerra lwihla-ines i tmara yettidir win ur nesεi dderya (am uderγal ur nettwali), aṭas deg-sen ttjiḥen, tteffγen taddart, tikwal tamurt.

D dderya ay rennun i bab n uxxam ccan d wazal deg taddart, zik, d win yesεan aṭas n dderya ra yuγalen d lamin neγ d lukil, ad yesseddu lecγal n taddart.

Dγa akken i d-nebda yakan awal deg tazwara, lferḥ-a, sfilliten-as At uxxam (wid n teslit d wid n teslit) uqbel n lawan, lfal ibeddu ass n tmeγra, melmi d wamek?


Tteqqnen lḥenni ama i yisli ama i teslit, yal yiwen deg uxxam-is, ayen I rennun I lḥenni-nni yiwen-is, d :


Rebεa n tyusimin d rebεa n tmellalin, mačči d rebεa ay sεan tixutert meεna ilaq ad yili d zzuj mačči d lkerd (ad mlilen yisliyen alma d lmut). Ttextaren ayusim d tmellalin axater is sin-nsen sεan rruḥ, ttarun. Mi ara yettwaxdem lḥenni, agusim d tmellalin-nni ad tent-ččen yislan neγ wid izewjen yerna ttarun.

Srusayen aqcic mačči d taqcict deg yirebbi n teslit mi ara telḥeq γer uxxam n yisli, d aqcic axater d netta ara yawin isem n baba-s (leεmara n uxxam).

Ama d isli ama d tislit, ttγamayen γef nnwar (irden d yibawen) d wid ara yewwen d uftayen ass n rebεeyyam, ad ten-tefreq lal n uxxam I wat taddart.Lal n tmeγra txeddem ibawen d yirden imi ttnewwiren, ttarun mliḥ.

4. Deg wass wis rebεa, gma-s n yisli (alwes n teslit) ad as-yebges I tislit (azamul n leqder) uqbel ad teffeγ nettat d tlawin n uxxam ad d-tagem, ad d-nesmekti belli tislit ur tetteffeγ mebla amendil s wayes ara tesberber (d azamul n sser), deg waman ara d-tagem teslit I tikkelt tamezwarut ara d-tessekcem lbaraka. Deg ubrid n tuγalin, ad tefreq uḥbik yettwaxedmen s wawren d ssker I warrac ( ad d-tessekcem tizeḍt I uxxam), ad ternu ad asen-tefk ad swen deg yifassen –is (amḍan n warrac ad yili d zzuj mačči d lkerd).

5. Awren ara d-rren lǧiran umi tefreq lal n uxxam uftayen n rebεeyyam ad t-id-teftel teslit d berkukes, d imensi amezwaru ara tessew deg uxxam-is ajdid, d bekukes imi d awfayan, ifetti, d azamul n leεmara, ad ftin yisliyen, ad d-ǧǧen tadfert yelhan, teǧhed.
Zhafit
Zhafit
Admin

Nombre de messages : 13583
Date d'inscription : 26/04/2008

Revenir en haut Aller en bas

Aniwa i d Rehmani Sliman Empty Re: Aniwa i d Rehmani Sliman

Message  Zhafit Mar 7 Avr - 1:31

Ilmend n txutert I tesεa dderya γur Leqbayel, tawacult n yisli, s tallelt n wid n teslit, ttnaγen d tεuqert s wayen I zemren. Tislit ma ur terfid deg wagguren imezwura, ad bdun At uxxam adawi, s leḥcawec d zeyyara γer lemqamat.

Isliyen ttzuren γer lemqam ameqqran qeg Bgayet (Sidi Mḥend u Mεemmer d Sidi Mḥend ameqqran), sεeddayen yiwen n yiḍ din I waken ad d-tekres abgas, yernu ad d-tawi akal seg tγemmar n lemqam-nni. Dγa ma wwḍen yisliyen-nni γer lebγi-nsen, sεan-d dderya; d aqcic neγ d taqcict, ad suffγen ixef, d aεejmi, d ikerri neγ d aqelwac; ilmend n ssεaya n twacult.

Mi ara d-yaweḍ wass n lfeḥ ameqqran, d talalit n lṭufan, ad temεawan twacult n teslit d tin n yisli, ad xedmen ssbuε. Ma d aqcic, ad temmag tmeγra s yixef, ilewlawen d lbaruḍ.

At uxxam ttεizzin, ttḥadaren ama d tamẓurt (nnafsa) ama d lṭufan. Seffḍen I temẓurt s uceṭṭiḍ azeggaγ akken ad yesfu wudem-is, ad ticbih terkent-is. Ttaken-as ticleqt akken ur as-yettruh ugefki, rennun-as tirit deg wawes-is, ad tt-teḥrez seg yir tiṭ.

Am yemma-s, lṭufan, xersum win n ccuq, xeddmen-as kra n wansayen I wakken ad beεεden fell-as yir tiṭ, ladγa ttabεa yettabaεen imma-s.



Uqbel ad gren lṭufan deg dduḥ-is, ad zlun afrux (ayaziḍ) ma d taqcict, tafruxt (tayaziḍt) ma d aqcic, ad d-texdem nanna-s n uṭufan uḥbik, uqbel ad tefreq I warrac, ad texdem taleqqimt sdat n uqerruy n lṭufan, tayeḍ ddaw n yiḍarren-is, ad yili fell-as d aεessas.

Ad d-tawi temγart n uxxam ilili, amezzir, amejjir n yiṭan d wayen isεan rriḥa iqesḥen ddaw n tsumta n uṭufan, ad as-ternu lmuss ddaw n yiṭarren-is, timessakin d tirit deg tcacit-is, ad yesserwel fell-as lejnun, yir tiṭ d ttabεa.

Lṭufan ur yettγamay weḥd-s deg dduḥ, ma teffeγ imma-s, ulac hedd deg uxxam, ilaq ad tasres ttama n dduḥ-is abidun n waman, d win ara yilin fell-as d amḥaddi, yerna ma iffeγ-d uṭufan seg dduḥ, ur ilaq ara ad iḥerrek ḥedd dduḥ-nni, d yir lfal, yezmer ad yemmet.

Mi ara εeddin rebεin n wussan, tamẓurt ma tebγa, as-xedmen tiγrifin ad ten-tawi yid-s γer lemqam ansa I d-tewwi akal mi terfed s dderya, ad t-terr. Ma ulac, ad t-teǧǧ alma d ass deg wacu tebγa ad ternu dderya.

Lqabla ara yeεεawnen tamẓurt ass n tlalit, ad tili deg ccan, ad tt-εizzen At uxxam merra, d nanna-s n lṭufan alma temmut, uqbel ad (t)imγur, d imma-s ara yettruḥen γur-s deg leεwayed, s yin akin d netta(t).

Ma d aqcic, mi ara iḥeffef i tikkelt tamezwarut, ad isewweq, ad as-d-yawi zizi-s (jeddi-s) aqerruy n uzger, ad yesεu tazmert-is. Deg uxxam, d xedmen lexfaf neγ ayen yemmuggen s temtunt.

Ass n ṭṭhara, d tameγra tameqqrant; mačči d lferḥ n uxxam berk, d win n taddart merra. Wid isεan, seččayen alma d sebεa n wuḍan.

 
* Ayen i d-yewwi deg umagrad : Ayyur mayu γer Leqbayel; « Le mois de Mai chez les kabyles » deg useggas n 1935.
 
Ayyur n Mayu γur yimezdaγ n lεerc n Ayt Mḥemmed d win i d-yettawin nneḥs d ccwal, yessefk fell-asen ad ḥerzen iman-nsen, s wayen umi zemren, akken ur ten-yettḥuz ccer-is. D acu-ten lecγal i xeddmen ? Amek i sεeddayen ussan n wayyur-a mebla ma iḥuza-ten kra?
Axeddim I ilaqen ad yemmag deg wayyur n Mayu sezwarayen-t-id yimezdaγ n temnaḍt-a γer wayyur n Yibrir neγ segrayen-t γer wayyur n Yunyu. Gar wayen ur xeddmen At Mḥend deg wayyur-a, yella :
1. Mennεen rrcil deg Mayu, s umata, segrayen-t γer wayyur n Yunyu. Qqaren-as yimezwura tislit ara d-yeddun deg wayyur-a, ad d-tessekcem nneḥs I uxxam n yisli, ad tili d tiεiqert, ma tettaru; ur tessidir ara neγ ad yettenqas cci n At uxxam alma uγalen d igellilen, ad yemmet ḥedd deg uxxam; d amdan neγ d lmal. Ilmend n waya merra, mazal imezdaγ n lεerc-a seqdacen tanfalit " taseṭṭa n Mayu" I teslit ara d-ikecmen, ad d-yetbeε kra n ccwal γer uxxam-nni.


2. Imi ariḥan "amezzir" s wayes ttferriḥent tlawin agnes ikeccem-d uxxam abrid deg useggas (ttawint-d s waṭas, ayen ara sxedment aseggas kamel), tilawin n At Mḥend ur teffγent ara γer teẓgi deg Mayu, sezwarayent-d γer Yibrir. Ttcebbiḥent iman-nsent mi ara ffγent, ttawint yid-sent uḥbik n ssker. Mi ara leḥqent γer umkan-nni, ad ttγennint, ad slewliwent, ad nfaraqent d tirebbuyaε. Deg ubrid n tuγalin, tilawin ttawint-d tidekt d kra n leḥcawec s wayes ad sirdent ticcuyin, taxsayt n usendu d tḥellabin n ddhan. Aya xeddment akken ad d-skecment lferḥ d lbaraka γer uxxam, ad srewlent ccwal, tiṭ d leḥzen deg useggas-nni.

3. Asufeγ n yicillawen ur d-yettili ara deg wayyur n Mayu, qqaren yimezwura wid ara d-yeffγen deg wayyur-a, ur ttidiren. Ma ddren ur ttimγuren ara. S umata sufuγent-iten-id deg Yibrir ma yeffeγ lḥal, ulac rreεd (ttwaγayent tmellalin, hebblent). Ma tella lehwa s lketra deg wayyur-a, ttaǧǧant asufeγ I Mayu.

4. Ur xeddment ara tlawin afexxar deg wayyur n Mayu, yettibrik deg wuqqad yerna ur yettseḥḥi ara, ayen ara t-iḥazen ad yeddegdeg d iceqfan.

5. Timgirt n uzeṭṭa ur d-yettili deg wayyur n Mayu, d lfal n diri, ad d-yawi ccwal, lehlak neγ lmut I uxxam.

6. Irgazen seg tama-nsen beddun tiririt n uzal I lmal uqbel ma yekcem wayyur n Mayu, d ayen ara iḥerzen lmal seg waṭṭan d ṭṭiεfan.

7.Ur d-tettili ara lxedma n tebḥirt deg wussan Iwraγen n wayyur n Mayu (11-18), ma yekcem yiwen tibḥirt deg wussan-a, ad tehlek am wakken I tt-hellken waman-is.

 

 
* Ayen i d-yewwi deg umagrad : Leεwayed icudden γer tfunast d ugefki, s tefransist « Rites relatifs à la vache et au lait »
Imezdaγ n tγiwant n Uweqqas, am Leqbayel-nniḍen merra, ttḥadaren lmal-nsen seg yir tiṭ. Mačči aṭas aya, deg kra n tudrin ar ass-a, d azamul n cci, d aγrum n At uxxam.
Deg lεerc n At Mḥend, mi ara d-aγen tafunast, ad tt-id-skecmen s tizeḍt, d lfal n rrbeḥ d lfayda, ad rebḥen fell-as. Lal n uxxam ad tefreq, s umata, ṭṭmer, tazart, aγrum d wuḥbik I At taddart merra. Imensi n At uxxam-nni ad yili d berkukes akken ad tefti tfunast-nni.
Mi ara tarew tfunast I d-uγen, akken ur tt-ttaqen ara madden s tiṭ, lal n uxxam d texdem kra n lfal.

Ad d-tejmeε akal anda I d-yeγli (t)ugenduz(t)-nni, ad as-ternu lmelḥ, timẓin d sebεa n tessegniwin neγ n yisennanen n yidmim. Ad ten-texdem deg uceṭṭiḍ, as-ten-tεlleq deg yicc n tfunast.
Lal n uxxam ur tessufuγ iγey n tfunast alma d asendu wis kraḍ yerna uqbel ad tefk I berra, ad tesmir tlata n tiqqay γef lkanun. Tis rebεa deg umnar n uxxam, akken ur t-tekkat ara tafukt neγ ad yettwiγ ma yesmar-it win I t-yewwin deg umkan ur nzeddig.
 
 
Ayen nebγu nini-d γef urgaz yecban Raḥmani Sliman drus, mačči ala I tiraγreft kan I iga amur, I yecɛel taftilt meɛna ula I temnaḍt n Uweqqas, d netta ay d-inejren abrid I tezrawin-nniḍen I d-yellan γef tama-ya. Nekni s tasut-a, yessefk fell-aγ, ma drus, ad d-nessissen idlisen-is s usufeγ-nsen deg teẓriyin, ad neɛɛiwed tira-nsen (wid yura stsaḥlit) s tira tamirant, d ayen ara yeɛɛiwnen asemres-nsen. D tiririt n wazal I wayen yura, γer tama n yidlisen I d-yeffγen deg yiwet n tallit, γef umedya, adlis n Amar Said Boulifa "méthodes de langue kabyle – cours de 2ème année".
 


 


* D taselmadt deg tesdawit n Bgayet.
Zhafit
Zhafit
Admin

Nombre de messages : 13583
Date d'inscription : 26/04/2008

Revenir en haut Aller en bas

Aniwa i d Rehmani Sliman Empty Re: Aniwa i d Rehmani Sliman

Message  rebai_s Mar 7 Avr - 13:15

C'est le résumé de conférence donnée par massa Aissou lors de l'hommage rendu a feu Rahmani Slimane pendant la 6iem édition du festival de poésie amazigh d'Adrar n Fad, ce résumé est publié dans la revue de la dite association édité en occasion de la septième édition.
rebai_s
rebai_s

Nombre de messages : 1790
Date d'inscription : 26/04/2008

Revenir en haut Aller en bas

Aniwa i d Rehmani Sliman Empty Re: Aniwa i d Rehmani Sliman

Message  moi Mer 13 Nov - 16:10

Taremant 
moi
moi

Nombre de messages : 8761
Date d'inscription : 30/01/2009

Revenir en haut Aller en bas

Aniwa i d Rehmani Sliman Empty Re: Aniwa i d Rehmani Sliman

Message  moi Mer 13 Nov - 16:12

Aniwa i d Rehmani Sliman 416
moi
moi

Nombre de messages : 8761
Date d'inscription : 30/01/2009

Revenir en haut Aller en bas

Aniwa i d Rehmani Sliman Empty Re: Aniwa i d Rehmani Sliman

Message  Contenu sponsorisé


Contenu sponsorisé


Revenir en haut Aller en bas

Revenir en haut

- Sujets similaires

 
Permission de ce forum:
Vous ne pouvez pas répondre aux sujets dans ce forum